Jag mot allt

I julklapp fick jag Asta Kasks nya platta "En för alla ingen för nån" av min bror. Och jag blev hu glad som helst för den är verkligen tokbra. Riktigt positivt överraskad blev jag allt. Låtarna är ju hur bra som helst och måste ju säga att det är vissa som fastnat mer än andra. En av dessa låtar är Jag mot allt..

Jag vet inte varför jag blev till
inte vart jag ska och vad jag vill
Jag har ingen utstakad plan
inte alltid några svar till mina barn

Min väg har varit krokig och bred
Och ibland med tveksamma steg
Jag har lockats utav löften och tal
Men alltid gjort mina egna val

Den som blev jag, den finns ännu kvar
Resten kan ni ta, för det är ändå inte jag

Jag mot alla
Jag mot allt

Ni visade mig en värld
Där motstånd tystas med svärd
Där dogmer gjuts i betong
En för alla men ingen för nån

Jag minns de orden ni sa
Du är ung nu men det kommer bli bra
Nu har jag kommit ända hit
Men jag ser ännu samma skit

Men i min egen anakri, där är jag ännu fri
Där gör jag som jag vill, det ger mig själ att finnas till

Jag mot alla
Jag mot allt

Jag har sett det i din blick
Jag har nåt som du inte har
Men om du för en enda dag
Vågade vara jag

Jag mot alla
Jag mot allt

Jag blev helt frälst i denna låten direkt för den känns så jag. Det skulle kunna vara något som jag hade kunnat skrivit om min gymnasietid framförallt. Där alla såg ner på en för att jag har valt att bli socialist det var bara en ungdomssynd det skulle gå över tillslut. Men nu sitter jag här 4,5 år efter studenten och är fortfarande socialist. Det har inte gått över även om jag kanske borde ha gått och blivit vuxen nu. Kan människor inte förstå att jag har valt denna vägen. Det är på riktigt och därför tänker jag fortsätta att vara det för resten av livet. Visst jag kanske inte komme vara politiskt aktiv i hela mitt liv men socialist det kommer jag att förbli för de värderingarna har jag fått av mina föräldrar sen den dagen jag kom till denna jord och de kommer jag att lämna vidare till mina barn den dagen man får några sådana.